Hinner bara inte....

... så därför har det inte blivit av att jag bloggat på sistone. Jag lever. Jag andas. Jag är. Så vet ni det ni som läser bloggen. Har haft en underbar vistelse i Norrland med min familj, turne i Luleå och Skellefteå. Sen har jag haft en tillvaro fylld av vår bostadsrättsförening (att vara ordförande tar tid), min familj och lite annat smått och gott. Till helgen ska jag och älsklingen gå och se Magnus Betnér och det ska bli superhärligt att få göra något bara vi två. Sen är vi halvt barnfria på lördag när Filip ska sova hos farmor och farfar tillsammans med kusinen, så då återstår att se vad vi ska göra. Har varit på ansiktsbehandling häromdagen - UNDERBART, vilket påminde mig om att jag och darlingen måste försöka komma iväg på en spavistelse framåt våren. En övernattning borde funka med Tilda hos barnvakt har jag räknat ut, bara vi får henne att börja äta välling.

Idag hände något som är lite av en milstolpe (det vet alla som fått barn) och det var att jag kom i mina gamla jeans igen. Inte några fuskistunna stretchjeans med 90% elastan utan vanliga jeans med bara ett par procent stretch i. Visst är det lite hull i midjan som ska bort innan de sitter som sig bör, men ändå, nu har jag helt plötsligt tillgång till helt andra möjligheter i garderoben. Jag har inte shoppat kläder på ett bra tag nu (har sagt till mig själv att jag inte får något nytt förrän vårkläderna ska börja köpas in). Jag räknar INTE den runda jag tog i Lollopardbutiken häromdagen, det var ju till Tilda ;-).

Snart är det dags för dop för Amanda (Alex brorsdotter). Vi har blivit tillfrågade om vi vill vara gudföräldrar och självklart tackar man ja till det, det känns hedrande att bli tillfrågad. Så jag ska läsa en dikt i kyrkan är det tänkt. Idag blev hon av med sin skena som hon haft för att få höfterna på plats så det var lite av en milstolpe det med, så vi har varit hemma hos dem idag och fikat och firat det hela familjen.

Vi kikade på ett hus förra helgen som Alex tittade på själv när jag var i Norrland men det kändes inte alls helt klockrent, för många trappor (1,5 plan med källare) så vi letar vidare i sakta mak. Nu målas det om i vårt trapphus så det blir så fint så, vilket jag hoppas ska höja värdet på våra lägenheter den dagen man ska sälja, trapphuset är det första man ser och är det fint så hoppas jag att det kan bidra till att höja priset på lägenheterna.

Dags att joina älsklingen i soffan en stund innan det är dags att sova, ha det så bra alla läsare, en vacker dag kommer det ett nytt inlägg - när ni minst anar det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0