Tha baddest mördarbakteries från dagis

Parallellt med mitt jobbintervjuande och jobbet har jag också en snorig liten sötnos därhemma (syftar inte på min man Alex just nu även om han också varit hemma och varit snorig). Min son Filip har nu klarat tre hela veckor på dagis *fanfar* och DÅ slår dagis-bacillen orvar till. Däckar först Filip i feber och snor, hoppar sen till Alex som får feber och snorar och samtidigt tar den en liten omväg förbi mig också och ger mig tonvis med snor och en vaddig tjockhetskänsla i hela huvudet. My GOD. Dessutom har denna bacill också lyckats nästla sig in hos svågern och hans sambo som också ligger däckade i feber och snorbobbor. So far är jag tydligen det enda vittnet som stått öga mot öga med denna bacill utan att få feber! Det ni. Nu skulle jag kunna snöa in på nån dryg diskussion om att grönt te är ett bra sätt att förebygga elaka baciller (eftersom jag intar det flera gånger per dag och är övertygad om dess hälsofrämjande effekter). Men eftersom jag inte vill skrämma bort alla som läser denna blogg så ska jag inte vara så pretto. Jag nöjer mig med att konstatera att dagis-baciller är ett djävulens redskap.

Vänliga personer i min närhet har dock som tur är lugnat mej med kommentarer i stil med "ja det är nu det börjar". Eller "inte för att det är säkert att det blir så med er men jag vet folk som haft sjukdomar i ett i ett utan att hinna jobba mer än en dag åt gången innan barnet är sjukt igen". En variant är "jasså bara en förkylning, annars brukar ju det vara mer halsfluss de får". Jag är iaf inte så bekymrad, om de inte slutar med sina snälla kommentarer har jag ju trumfkortet i min hand - jag kanske åker och hälsar på dem nästa gång Filip får bacillen Orvars elaka kusin!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0